Iɣ ur igi wad amgrad lli tsiggilt, kcm s tasna n Muritanya bac ad tẓrt akkʷ imgradn nna dar illa yism zun d wad !

Tga Muritanya yat tmazirt. Ism nns unṣib iga t Tagduda tamuslmt n Muritanya.

Muritanya
الجمهورية الإسلامية الموريتانية
Tamssugurt
Anssixf n uwank Mohammed ould al-Ghazouani
Tamaẓunt Nwaqcuṭ
Tutlayin timaddudin Taɛrabt
Tarakalt
d
Tajumma 1030700 km²
Iwtta d Anẓruf Utrim, Dzayr, Mali, Senegal, Spnyul d Espagne franquiste
Tadimugṛafit
Imzdaɣn 4 614 974 imezdaɣ. (2021)
Umlan yaḍnin
Akud adigan UTC±00:00 d Afrique/Nouakchott
Internet TLD .mr
Tanglt n utilifun +222
Adrim ouguiya

Tga Muritanya yan wansa n unyalkam ngr ifriqya n iẓẓlmḍ d tin ddu tnzruft.

Ism ssnfl

Ittyassan d tigira ad ɣ dar wida ittaran s tmaziɣt ism n "muritan".

Ibdr muḥmmad cafiq ɣ umawal nns imqqurn ismawn n aggawj d agawc i tmazirt n muritanya. ɣ umawal nns daɣ, amuritaniy iga t agadj, d umagut nns iga t igudajn. ur nssin mani ɣ d yiwy tiguriwin ad. ẓḍarn ad gin zɣ dar imuzaɣ.

Tettyawssan muritanya zikk d ula ɣilad s yism n blad cngiṭ.

Amzruy ssnfl

Tutlayt tamaziɣt ɣ muritanya ssnfl

 
Yan udrar illan ɣ Muritanya

tlla yat trabbut ɣ fisbuk skrn tt kra imaziɣn n muritanya ar git sawaln f tmaziɣt nnsn. ism nns d ulink nns iga tn اكلام آۯﻧﺎﮔﻪ.

Imragn ssnfl

gan imragn ingʷmarn n islman, ilin ɣ muritanya

Ma'ittyuran f tmazirt ad ssnfl

  • A.-W. Ould Cheikh et C. Taine-Cheikh, Mauritanie, in Encyclopédie berbère
  • G. Camps, « Adrar de Mauritanie », in Encyclopédie berbère, 2 | Ad – Ağuh-n-Tahlé (alink)

Isaɣuln ssnfl


Timizar n Tafriqt

DzayrAngolaBeninBotswanaBurkina FasoBurundiDjibutiMiṣraElefanttähtiriddoEritreaEswatiniEtiopiaGabunGambyaƔanaƔinyaƔinya-BisawKamirunKap VerdeKeniaKomorehTagduda Tamagdayt n KunguTagduda n KunguKoskâ-Afrik täsiväldiLesothoLiberiaLibyaMaadâ-AfrikMaadâ-SudanMadaɣacqarMalawiMaliLmɣribMuritanyaMauritiusMosambikNamibiaNigerNigeriaPeeivitäsideijee GuineaRuwandaSambiaSinigalSeychellehSierra LeoneSomaliaSudanSão Tomé já PríncipeTafsirt n UẓrTansaniaTuguTcadTunsUgandaZimbabwi