Ass agraɣlan n tutlayt taymmat

Ass agraɣlan n tutlayt taymmat (s tanglizt: International Mother Language Day) iga yat tafugla nna ittilin kraygat asggwas ɣ tmizar kullutn n umaḍal fad ad nftaxr d ad yili afrra s ttanawwuɛ amsnils d adlsan d tutlayin. Iga-d 21 fibrayr ass agraɣlan n tutlayt taymmat, ittuyskar s twalt izwarn s ifassn n tamaddast YUNISKU ɣ 17 nuwanbir n usggwas n 1999, zɣ ɣ akudann as ittuyqrrar s yat tɣarast igan tamaddudt s ifassn n tamsmunt tamatut n iɣlann imunn, d ittuyqrrar ad ɛdln yan usggwas agraɣlan n tutlayin ɣ usggwas n 2008.[1][2][3]

Infotaula d'esdevenimentAss agraɣlan n tutlayt taymmat

Anaw ass agraɣlan
Yttusmma ɣf tutlayt taymmat
Aɣbal 2000 –
Ass 21 furar
Organisateur ou organisatrice Tuddsa n Yɣlann Yddukkln d Unsco

Tansa n wb un.org…

Sfuglan middn s twalt izwarn s wass agraɣlan n tutlayt taymmat ɣ usggwas n 2000[4], fad ad isnrni d usdus tlwit d tuggta n tutlayin ɣ yakk idggan n umadal d taggaẓt aladɣa tutlayin n tdrsiyin.

Awttas ssnfl

Ar isfuglu umaḍal s wass amaḍlan i tutlayt taymmat. Iga asfuglu asggʷasan lli tsɣts tamaddast n Uyunisku ɣ ku tasgiwin n umaḍal afad ad awsn ɣ usfrk s umyanaw utlayan d ussnan d uḥṭṭu n ku tutlayin tiymmatin.

Tutlayt taymmat ar srs nsnumk tutlayt lli mmu issfld d ilmd stt ufgan ɣ timẓi nns zzɣ mad ilul, d tutlayt ad ar ttgga yan ugzzum n tmagit tanimant d tnamunt d tussnant.

Awal f wass ad ssnfl

Asgass n 2008 tgat ONU d asgass amaḍlan n tutlayin, bac ad tini i mdnn ad mmaɣn, ḥbun tutlayin n umaḍal. Tisdawin tikatalanin rant ad awsnt bac ad ssnt tsdawin yaḍnin tafuyt n uḥbbu n tmnawat talsant. Ɣ umaḍal, illa gis gr 4000 d 6000 n tutlayt, da tinin imassan, 50% zgisnt ẓḍaṛnt ad mmtnt g myya n usggas ad yaddun, 96% zgisnt da tnt sawaln 4% n mmdn n umaḍal akkʷ. Uṭṭun n imsawaln ihmma kigan, mac ur bdda iga tamatart n tdusi n tutlayt. Icruḍn lli ittajjan tudrt n tutlayt nbuttln igutn. Imun gis umyawas n tmrsal, taḍulli n tutlayt ɣ ubaraz admsan n tmazirt d usxdm n imassn n umyawaḍ imatuyn d usḥussu n imsawln s tkdit i tutlayt nnsn d watig lli darsn illan zun d akbab (tamatart) n tmagit nnsn d zund imzzarun imzwarutn. Amzraw nna dar anzgum n tutlayin da yakka atig i mddn, ur da issutr ad yilin g ddu. Da yakka atig i tmanawt, acku iga adrfi issn maf tadrfi tsnamk ad ur ttut ma nga. Da yakka atig i tussna, acku da t-tgga adrfi d ufgan uggar. Amzraw lli dar anzgum n tutlayin da iẓrra tayafut n tɣawsiswin, issn s tyafut n wawal d tutlayin, issn s watig n tmnawt talsant d tin tusna.[5]

Tiwlafin ssnfl

Isaɣuln ssnfl

  1. U.N. General Assembly, Sixty-first Session, Agenda item 114, Resolution adopted by the General Assembly, 61/266. Multilingualism (A/RES/61/266) - ittuyẓra ass n 02 dujanbir 2013.
  2. Adlis n Ingles. Cuerpo de Maestros. Temario Para la Preparacion de Oposiciones .e-book,, tasna tis-97. Adlis ddu lkud nns ISBN 978-84-665-6253-9. - ittuyẓra ass n 30 mars 2017.
  3. Xlibris Corporation - Canadian Immigration and South Asian Immigrants. Rahim, Abdur (19 Cuntabir 2014) - tasna tis-109 ISBN 978-1-4990-5874-1.
  4. www.un.org - "International Mother Language Day, 21 February". (s tutlayt tanglizt) ittuyẓra ass n 04 yunyu 2018.
  5. (s tclḥit) Awal f wass agraɣlan n tutlayt taymmat - PDF