Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti

Hann !!! Amgrad ad ixcn ur gis iffuɣ umya !
Llant ukan sul gis tguriwin tuṛḍilin zzɣ kra n tutlayt yaḍnin d/nɣ ur ittyara s tclḥiyt, tḍfurt nit sul twwuri iggutn. Ɣrat aslgn n Wikipidya taclḥiyt bac ad trmsm uggar.
Mad igan afssay? iqqan d ad igiddi, ttyukksnt zgis tguriwin turḍilin, d ad ttyusbadlnt s tguriwin timaziɣin

Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti (s tnglizit: North Atlantic Treaty Organization, s tfransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord) nna itwassnn ula s NATOOTNA, tga tuddsa tdus asggas 1949 tbdd f amtawa n ugafa n aṭlasan nna isnin fllas ɣ Wacinṭun ɣ 4 ibrir n usggʷas 1949. Iga NATO agraw n ustan agrawan mtawant gis tmizar tigmamin f ustan ibdln irul f kra n anṭag zɣ dat n tmizar n bṛṛa. Kraḍ ɣ igmamn n NATO (d twinak imun d tfransa d briṭanya) nttni igmamn idawmn ɣ usqqim n ufra ddulitimtɛun s uzrf n vitu nna igan timizar rbḥn imarign ibalkimn. Izga waxxam unṣib n NATO ɣ harin, ɣ tmaẓunt Bljika Bruksil, ɣ imir lli illa waxxam n tirmatin d inmsisitn yzgan ɣ tama n Muns, ɣ Bljika.

Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti

(2021)
Animus in consulendo liber
Isfka
Ism amaddud
North Atlantic Treaty Organization d Organisation du traité de l'Atlantique nord
Ism asgzlan NATO, OTAN, NAVO, НАТО, NAVO, OTAN, OTAN, OTAN, اَلْنَاتُو, 나토, 北约, 北約, НАТА, נאט"ו, נאַט"אָ, NBNL, نیٹو, NATO, NATO, КАСО, NATO d NATO
Anaw alliance militaire, tuddsa tamynabḍant, organisation internationale d coalition militaire multinationale
Tamazirt Biljik
Armud
Agmam dg Commandement européen du transport aérien
Amḍan n yigmamn 32
Analam
Tinnbṭit
Amaray amatu Jens Stoltenberg
Asutl amatu Bruxlls, Bruxlls, 16e arrondissement de Paris, London d palais de Chaillot
Subdivisions
Agence OTAN de soutien et d'acquisition
Agence d'information et de communication de l'OTAN
Assistant Secretary General for Intelligence and Security
Bureau de consultation, commandement et contrôle
NATO Response Force
NATO-Ukraine Council
Q123168752
Biljik
24 Ɣuct 1949 -
Danmark
24 Ɣuct 1949 -
Fransa
24 Ɣuct 1949 -
Island
24 Ɣuct 1949 -
Iwunak Yddukkln n Tmrikt
24 Ɣuct 1949 -
Kanada
24 Ɣuct 1949 -
Nuṛvij
24 Ɣuct 1949 -
Portugal
24 Ɣuct 1949 -
Taglda Yddukln
24 Ɣuct 1949 -
Ṭṭlyan
24 Ɣuct 1949 -
Lgrig
18 Fuṛaṛ 1952 -
Tturk
18 Fuṛaṛ 1952 -
Allemagne de l'Ouest
6 Mayyu 1955 -  3 Tuber 1990
Spnyul
30 Mayyu 1982 -
Lalman
3 Tuber 1990 -
Maǧar
12 Meɣres 1999 -
Pulunya
12 Meɣres 1999 -
Tagduda tačkit
12 Meɣres 1999 -
Bulgarya
29 Meɣres 2004 -
Isṭuni
29 Meɣres 2004 -
Litwanya
29 Meɣres 2004 -
Liṭṭunya
29 Meɣres 2004 -
Luxembourg
29 Meɣres 2004 -
Rumanya
29 Meɣres 2004 -
Sluvinya
29 Meɣres 2004 -
Timura n Wadda
29 Meɣres 2004 -
Albanya
1 Yebrir 2009 -
Kruwatya
1 Yebrir 2009 -
Adrar abrkan
5 Yunyu 2017 -
Masidunya n Ugafa
27 Meɣres 2020 -
Finland
4 Yebrir 2023 -
Sswid
7 Meɣres 2024 -
Propriétaire de
Amzruy
Asnulfu 4 Yebrir 1949
Asbdad

nato.int


NATO iga amsisa ittwaskr zɣ 29 n tmazirt tagmamt anzarug ɣ timnaḍin kullutn n tamirikt tagafant d Uruppa. Da tdraw 21 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n tdrawt bac ad yili ufra iḍfr i tuddsa n usdukkl n ugafa aṭlasan, d tdrawt n 155 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n umsawal amsdus

Amnni ad iga amud, imẓẓiy sul. Aws i Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t.

Isaɣuln ssnfl