Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti
|
Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti (s tnglizit: North Atlantic Treaty Organization, s tfransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord) nna itwassnn ula s NATO nɣ OTNA, tga tuddsa tdus asggas 1949 tbdd f amtawa n ugafa n aṭlasan nna isnin fllas ɣ Wacinṭun ɣ 4 ibrir n usggʷas 1949. Iga NATO agraw n ustan agrawan mtawant gis tmizar tigmamin f ustan ibdln irul f kra n anṭag zɣ dat n tmizar n bṛṛa. Kraḍ ɣ igmamn n NATO (d twinak imun d tfransa d briṭanya) nttni igmamn idawmn ɣ usqqim n ufra ddulitimtɛun s uzrf n vitu nna igan timizar rbḥn imarign ibalkimn. Izga waxxam unṣib n NATO ɣ harin, ɣ tmaẓunt Bljika Bruksil, ɣ imir lli illa waxxam n tirmatin d inmsisitn yzgan ɣ tama n Muns, ɣ Bljika.
Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti | |||||
---|---|---|---|---|---|
(2021) | |||||
Animus in consulendo liber | |||||
Isfka | |||||
Ism amaddud |
North Atlantic Treaty Organization d Organisation du traité de l'Atlantique nord | ||||
Ism asgzlan | NATO, OTAN, NAVO, НАТО, NAVO, OTAN, OTAN, OTAN, اَلْنَاتُو, 나토, 北约, 北約, НАТА, נאט"ו, נאַט"אָ, NBNL, نیٹو, NATO, NATO, КАСО, NATO d NATO | ||||
Anaw | alliance militaire, tuddsa tamynabḍant, organisation internationale d coalition militaire multinationale | ||||
Tamazirt | Biljik | ||||
Armud | |||||
Agmam dg | Commandement européen du transport aérien | ||||
Amḍan n yigmamn | 32 | ||||
Analam | |||||
Tinnbṭit | |||||
Amaray amatu | Jens Stoltenberg | ||||
Asutl amatu | Bruxlls, Bruxlls, 16e arrondissement de Paris, London d palais de Chaillot | ||||
Subdivisions |
Agence OTAN de soutien et d'acquisition Agence d'information et de communication de l'OTAN Assistant Secretary General for Intelligence and Security Bureau de consultation, commandement et contrôle NATO Response Force NATO-Ukraine Council Q123168752 Biljik 24 Ɣuct 1949 - Danmark 24 Ɣuct 1949 - Fransa 24 Ɣuct 1949 - Island 24 Ɣuct 1949 - Iwunak Yddukkln n Tmrikt 24 Ɣuct 1949 - Kanada 24 Ɣuct 1949 - Nuṛvij 24 Ɣuct 1949 - Portugal 24 Ɣuct 1949 - Taglda Yddukln 24 Ɣuct 1949 - Ṭṭlyan 24 Ɣuct 1949 - Lgrig 18 Fuṛaṛ 1952 - Tturk 18 Fuṛaṛ 1952 - Allemagne de l'Ouest 6 Mayyu 1955 - 3 Tuber 1990 Spnyul 30 Mayyu 1982 - Lalman 3 Tuber 1990 - Maǧar 12 Meɣres 1999 - Pulunya 12 Meɣres 1999 - Tagduda tačkit 12 Meɣres 1999 - Bulgarya 29 Meɣres 2004 - Isṭuni 29 Meɣres 2004 - Litwanya 29 Meɣres 2004 - Liṭṭunya 29 Meɣres 2004 - Luxembourg 29 Meɣres 2004 - Rumanya 29 Meɣres 2004 - Sluvinya 29 Meɣres 2004 - Timura n Wadda 29 Meɣres 2004 - Albanya 1 Yebrir 2009 - Kruwatya 1 Yebrir 2009 - Adrar abrkan 5 Yunyu 2017 - Masidunya n Ugafa 27 Meɣres 2020 - Finland 4 Yebrir 2023 - Sswid 7 Meɣres 2024 - | ||||
Propriétaire de | |||||
Amzruy | |||||
Asnulfu | 4 Yebrir 1949 | ||||
Asbdad | |||||
|
NATO iga amsisa ittwaskr zɣ 29 n tmazirt tagmamt anzarug ɣ timnaḍin kullutn n tamirikt tagafant d Uruppa. Da tdraw 21 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n tdrawt bac ad yili ufra iḍfr i tuddsa n usdukkl n ugafa aṭlasan, d tdrawt n 155 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n umsawal amsdus
Amnni ad iga amud, imẓẓiy sul. Aws i Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t.