Tutlayt Taṣnhajit n Srayr
Taṣnhajit n Srayr tga zzɣ twja n tutlayin timaziɣin n ugafa. Ar sis sawaln iẓnagn izdɣn ɣ ugzzum agmuḍan n arrif amɣrab (Kutama)[2].
Tutlayt Taṣnhajit n Srayr | |
---|---|
Imsiwln imlalutn | 50 000 (2013) |
Tifinaɣ d Agmmay alatini | |
Ingaln n tutlayt | |
ISO 639-3 |
sjs |
Glottolog |
senh1238 [1] |
Tga tulayt-ad zzɣ twja n tulayin n waṭlas[3]. tṛḍl-d mnnwt tɣawsiwin zɣ tutlayt taddjart-nns, Tarifit.
Tintlayin ssnfl
Tintlayin n Tsnhajit gant tid: Bni Aḥmd, Bni Bcir, Bni bnsar, Bni Jnnus, Bni Meswi, Bni Seddat, Kutama, Sarkat d Tagsut.
Isaɣuln ssnfl
- ↑ Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds (2017). "Tutlayt Taṣnhajit n Srayr". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History. http://glottolog.org/resource/languoid/id/senh1238.
- ↑ "Senhaja Berber". Ethnologue. Retrieved 2020-10-12.
- ↑ Lameen Souag, 2004: "Senhaja de Srair is not Zenati, but rather Atlas, belonging (despite location) with Middle Atlas Tamazight."
Amnni ad iga amud izdin d Tutlayin, isul imẓẓiy. Aws i Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t. |